Vänsterns kris

NOTE TO MYSELF. Jag återfann anteckningsboken för mitt partiengagemang som varit borta ett par månader. Där fann jag nedanstående noteringar som jag ber att få återkomma till när mer tid finns för att skriva om det.

Under tiden kan jag rekommendera alla att läsa den debatt som America Vera Zavala förtjänstfullt startade i Flamman för några veckor sedan. So far inlägg av America, Emil Berg och John Hörnqvist, men det kommer förhoppningsvis många, många fler inlägg i en för vänstern avgörande diskussion.

Vänsterns kris

1. Frånvaron av diskussionen

2. Frånvaron av politiskt projekt utöver 2010

3. Frånvaron av ett inspirerande ledarskap (obs! ej att förväxla med partiledaren – ledarskapet är bredare och kollektivt)

4. Frånvaron av satsning på bygget av organisation på basplanet och långsiktigt rörelsebyggande

5. Frånvaron av opinionsbildande alternativa projekt underifrån

6. Frånvaron av levererat resultat

7. Frånvaron av optimistisk kollektivt djävlar anamma

8. Frånvaron av företrädare från topp till botten

9. Frånvaron av verkliga studier

10. Frånvaron av ett verkligt utomparlamentariskt arbete som syftar vidare

11. Centraliserad decentralisering

12. Det vi gjort och inte gjort under 12 års regeringsunderlag till socialdemokraterna

Det finns tecken på att vissa saker håller på att bli bättre – men vi är långt ifrån en vänster värd namnet.

Länge leve isbjörnarna

INSPIRATION. I fredags greps sju isbjörnar vid Malmö Airport (Sturup). Sju modiga isbjörnar som vågade säga ifrån och göra något åt den skenande klimatproblematiken. En liten symbolisk aktion för att ifrågasätta inrikesflyget genomförd av Klimax.

All heder åt dessa isbjörnar inte enbart för att de sätter sökarljuset på inrikesflyget som en riktig klimatbov men också för att de återupprättar en aktionsform som sedan 9/11 2001 satts på undantag: den civila olydnaden. Den sjuka behandlingen som innebar att de var tvungna att sitta inspärrade i över två dygn, misstänkta för luftfarts sabotage, kommer inte hindra nya krater från att inspireras.

Nu mer än någonsin behöver vi en radikal klimatrörelse som organiserar alla de människor som insett och förstått att vi inte kan spela hazard med våra liv eller planet för den kortsiktiga profitens skull.

Tack för utmaningen och inspirationen. Nästa gång är jag en av isbjörnarna.

UPPDATERING: Vi som bor i Malmö kan redan den 25e februari delta i byggandet av en ny radikal miljörörelse. Klimax kallar till Klimatkrock och bland annat min Vänsterpartiförening har ställt sig bakom och mobiliserar till deltagande.

Jag brinner igen

BRINNER. Min morsa är grekisk-ortodox. Farsan katolik. Morsans nuvarande man muslim. De är väl alla mer eller mindre troende i den betydelsen att de skulle svara ja på frågan om gud finns. Dock inte så troende att de läser bibeln alternativt koranen regelbundet. Inte heller besöker de tempel där han bör visas tillbörlig vördnad med någon större entusiasm.

När jag var liten bodde jag en månad varje sommar hos en sommarmamma. Hon var vår extra-mamma på landet och tog hand om mig och min bror Robert på somrarna och stöttade min mamma under resten av året. Vi var väl en sådan där projekt-familj som bodde i betongen och saknade egna medel för att ha en bra semester eller för den delen få se kossor. Jag älskade min sommarmamma Lillemor och hennes mamma Eva och Hasse som flörtade med Lillemor.

Hon var präst i svenska kyrkan. Vi fick barnens bibel, följde med på dop, gudstjänster och bröllop. Vi bad morgon- och kvällsbön, vi tackade gud för maten. Med Lillemor var jag på min enda semester i husvagn och åkte till Liseberg, vi såg på familjen Macahan, lyssnade på Björn Afzelius för första gången och åt på restaurang någon gång.

Jag minns Lillemor som en radikal präst med båda fötterna på jorden. Livsglad, omtänksam och med en enorm människokärlek. Jag är övertygad om att hon var en av dem som gjorde mig vänster. Hon har påverkat många av mina moraliska koder.

Men jag blev själv inte kristen, inte troende på något annat sätt heller. Det var säkert många saker som bidrog till det. Bland annat ett pingstkyrkeläger en kompis fick med mig på och efterspelet till det (de är galna!). Jag blev agnostiker och vandrade vidare till att bli ateist och bara för ett par år sedan lämnade jag den svenska kyrkan.

Idag döptes Albin, min bror Roberts son, i en liten kyrka i Lönsboda. Dopet var en del av en gudstjänst. Jag har alltså ägnat upp emot en och en halv timme med att lyssna på en präst – vilket ju inte behöver vara fel. Jag gillar kyrkorummet som sådant och besöker ofta kyrkor när jag är ute och reser.

Men jag måste ändå konstatera följande: prästen lyckades återuppväcka min slumrande ateism och få den att brinna igen. Stackars alla församlingsbor som tvingas stå ut med dessa trista, reaktionära, mässande präster som drar skam över det som skulle kunna vara en radikal kyrka med många anhängare om alla var som min sommar-mamma Lillemor.

Våga vägra vara borgare

YXSKAFT. I gårdagens Sydsvenskan får jag ett svar av Rasmus Ling. Han tycks mena att eftersom högerpartierna i regionen samt sossarna och vänstern är medvetna om (är vi?!) att de gröna inte är ett borgerligt parti så är dem inte det. Uppkryddat med lite floskler mot den sittande högerregeringen och en önskan om breda samtal inom oppositionen inför valet 2010 försöker han helt enkelt smita undan den faktum att Miljöpartiet ofta använder sig av en vänsterretorik samtidigt som man sedan bedriver en ren borgerlig politik. I region Skåne är det så tydligt det kan bli.

Men inte bara här utan också på nationell nivå märks detta. Som jag skrev i mitt föregående inlägg är det tack vare Mp förändringarna av LAS turordningsregler som gjorde det enklare för företagare att göra sig av med obekväm arbetskraft kunde genomföras. Dessutom kan vi ”tacka” miljöpartiet till att vi inte fick en lag som i alla fall minskade privatskoleexplosionen och de värsta avarterna av privatskolor det vill säga de vinstdrivande och religiösa. Bara för att nämna två exempel.

Följande har jag skrivit som svar och hoppas att Sydsvenskan vill publicera (obs! en del repetition från förra inläget eftersom Sydsvenskan publicerade min mycket kortare variant utan exempel):

”Fakta talar ett tydligt språk

Rasmus Ling (mp) levererar ett god dag yxskaft svar i Sydsvenskan (2/2). Balansakten att kritisera den borgerliga politiken fungerar inte ens fast han inte med ett enda ord berör den faktiska politiken som Mp bedriver i samarbete med den borgerliga alliansen i region Skåne. Låt oss därför se på lite fakta:

1. Mp har i fullt samförstånd med högern underfinansierat sjukvården med sammanlagt 950 miljoner kronor vilket översatt i antalet anställda är ca 2 000 personer.

2. Mp har aktivt bidragit till bland annat privatisering av den psykiatriska öppenvården i Nordvästra Skåne, mammografin i hela Skåne och dialysverksamheten i Trelleborg. Dessutom deltar man i planerna för att privatisera psykiatrin i Malmö och Lund.

3. Mp har inte med ett knyst protesterat mot att regionstyrelsens moderata ordförande går ut och deklarerar att 4 – 5 000 anställda ska bort från regionens verksamhet inom två år. I klartext betyder det ännu mer privatiseringar och avknoppningar.

4. Mp är dessutom med och höjer kollektivtrafiktaxan med över 100 miljoner netto för resenärerna vilket väl borde få en och annan miljövän att höja på ögonbrynet.

Det står givetvis Mp fritt att bedriva en borgerlig politik som drabbar en majoritet av befolkningen negativt – det enda jag begär är att man inte använder sig av falsk marknadsföring. Det går exempelvis inte att å ena sidan hävda att man är motståndare till privatisering av sjukvården för att i nästa andetag själv genomföra den brutalaste privatiseringen som region Skåne genomgått. Då hjälper det inte att hävda att man står fri från blockpolitiken fakta talar sitt tydliga språk.

Daniel Sestrajcic,
medlem i Vänsterpartiet Södra innerstaden”